lördag 18 juni 2011

Meditation

Att vara nära sin klängros, det är ju sällan man är det. Av förklarliga skäl. Men ikväll var vi nära. Jag hade satt upp en båge som den skulle få klättra på, och då var jag tvungen att "reda ut" den lite. Och att vara så nära, att känna doften och se de vackra blommorna, t o m i lite regn.. Då tog jag ett djupt andetag och ville spara stunden ett litet tag.
Olle var fotograf.

"Så, ge mig kameran nu, Olle"...lite rädd efter förra fadäsen med systemkameran..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar