söndag 29 november 2009
Utflykt till Dörröd
lördag 28 november 2009
Önskelista
Ester började skriva en liten önskelista idag. Hon har tidigare sagt att hon vill ha ett piano och Ante och jag har bestämt att köpa en synt, modell större, till dem båda. Så då ville jag ju såklart att hon skulle skriva att hon önskade sig det. "Du sa ju till mig att du önskade dig ett piano". "Ja, men det var ju förut, det gör jag inte längre".
"Vad önskar du dig då?"
"En harpa."
EN HARPA!!!!!! Jamen det blir ju lätt.
"Vad önskar du dig då?"
"En harpa."
EN HARPA!!!!!! Jamen det blir ju lätt.
Godis-promenad
I morgon ska Ester och jag åka på adventsutställning hos Linda och hennes mamma (silversmycken och gjuteri) i Dörröd.
Pepparkaksbak
Ja, det blev ingen sovmorgon för mig idag.. Ester och Olle vaknade ganska tidigt och jag försökte få en extrastund i sängen när de kollade på Bolibompa. Efter frukosten bakade vi pepparkakor. Ester var en väldigt flitig bagare. Olle hade mer en egen idé om hur baket skulle gå till, man fick absolut inte ta någon av hans kakor och lägga på plåten, no no. Men han satt där lugn i säkert 90 min och pysslade med degen. Och under tiden körde vi Spotify och hittade där Amy Diamonds julskiva till Esters stora glädje.


Idol
Nyss hemkommen från Malmö och Annas födelsedagspresent till mig, Idol på Malmö Arena. Har aldrig varit där förut och det var skönt att Anna hade gps med sig, mycket trafik, kolsvart och regn. Arenan var sjukt stor och väldigt bra organiserad. Det kändes absolut inte att det var 12000 pers där förutom när man satt och såg hela publikhavet, men inga toaköer och man kunde snabbt köpa det man ville i snacksväg. Häftigt att se hela tv-produktionen och hur alla jobbar, kameramän, Jidhe, juryn, studiomännen, smink.. Deltagarna var superduktiga. Jag har inte varit så engagerad i Idol denna säsongen, men var positivt överraskad. Skitbra live, alla 4. Nu äter jag nattmacka och o'boy och Ante har smitit iväg på disputationsfest (pallar man det när klockan är 23.45?). God natt!


fredag 27 november 2009
Kall vinter?
Viktigt för Helena:
1. Att personalen blir jätteglada och känner att vi uppskattar dem
2. Att alla föräldrar tycker att "den där Helena, hon är ju för finurlig".Hmmmm.
3. Att de ska passa alla för kvittot rök in i dammsugaren i eftermiddag.
Alla vantar ska få en isydd lapp med namn inbroderat. Amen är det inte fint och alldeles skitpräktigt? Jag frågade Ante om han skulle skämmas på Lucia, då presenterna ska ges bort, men han var så nöjd så. Det är bra. Då ska jag också försöka vara nöjd.
...och börja sy små pluttiga namn på lappar.
Ikväll ska jag och Anna åka och se Idol i Malmö (födelsedagspresent från henne!). Så nu är Antes och barnens kvällsmat fixad och jag känner mig nöjd.
torsdag 26 november 2009
Vilket klipp!
Efter flera veckors laddning med prat om frisör och klippning så är det äntligen gjort! Olle är klippt och det blev verkligen en make-over, vilken grabb han ser ut som nu!




Olle fick den utlovade bilen- en Porsche Cayenne med ljud och ljus, och Ester fick också en present för att hon peppade sin brorsa så bra. En mugg som man kunde måla själv.
tisdag 24 november 2009
Sagan om dottern som vägrade ta sin penicilin..
..och om mamman som trodde hon var pedagog men visade sig vara något annat;
Det var en gång en tjej som hette Ester. Hon hade haft ett munsår ett tag som hennes mamma och pappa ivrigt smorde och smorde men inte ville det gå bort inte! Så efter någon vecka dök det även upp små prickar under näsan. Värt att kolla upp, tyckte mamman. Sagt och gjort, ett besök hos doktorn blev det. Doktorn var inte helt säker, kanske streptokocker kanske inte, men för att vara på den säkra sidan så skrev hon ut penicilin till Ester. Ester blev väldigt besviken, hon HATAR ju att ta penicilin. Mamman påminde Ester om hur bra det gick att ta det förra gången, det slank ju ner med ett glas o'boy. När de kommit hem tyckte Ester att mamman skulle gå och fixa den där medicinen. Mamman blandade och blandade och var så nöjd att hon hade ett barn som var så positiv till att ta medicinen. En mun och så- ÄÄÄÄÄÄ!!!BLÄÄÄ, jag tar den INTE mer, skrek Ester. Mamman förökte med allt; choklad, glass, saft... Ester själv kom på att skölja ned med vatten men på det sättet fick hon bara i sig ca 1 ml. Sedan följde KAMPEN. Kampen, då man först känner sig stark och bestämd men samtidigt lugn och saklig. Kampen, som efter ett tag då man kommit i en återvändsgränd gör så man säger saker man inte alls är stolt över. Som tex "då kommer du aldrig kunna leka med någon igen", "vi kommer inte att kunna åka till ishallen som vi sagt", "vi kan inte åka till Kalmar och Öland över jul för du smittar", "inget Luciatåg", och det hemskaste vill jag inte ens skriva. Döm mamman gärna, för det gör hon redan själv. Tillslut ville Ester att grannen Madde, the saint, skulle komma in och hjälpa till. De blandade med hallonsylt och då gick det! Mamman blev så glad och Ester blev så stolt. Mamman ville bara krama Ester, krama krama, krama bort det dåliga samvetet för allt det dumma hon sagt för att få Ester att ta medicinen. Hon har för övrigt bett om ursäkt nu och Ester är inte arg, bara mäkta stolt att hon klarade det.
För att lätta upp kvällen efter det gick Ester och Olle in till grannarna en stund och fick då vara med Sanna och spela guitarHero. Så roligt att se!




Det var en gång en tjej som hette Ester. Hon hade haft ett munsår ett tag som hennes mamma och pappa ivrigt smorde och smorde men inte ville det gå bort inte! Så efter någon vecka dök det även upp små prickar under näsan. Värt att kolla upp, tyckte mamman. Sagt och gjort, ett besök hos doktorn blev det. Doktorn var inte helt säker, kanske streptokocker kanske inte, men för att vara på den säkra sidan så skrev hon ut penicilin till Ester. Ester blev väldigt besviken, hon HATAR ju att ta penicilin. Mamman påminde Ester om hur bra det gick att ta det förra gången, det slank ju ner med ett glas o'boy. När de kommit hem tyckte Ester att mamman skulle gå och fixa den där medicinen. Mamman blandade och blandade och var så nöjd att hon hade ett barn som var så positiv till att ta medicinen. En mun och så- ÄÄÄÄÄÄ!!!BLÄÄÄ, jag tar den INTE mer, skrek Ester. Mamman förökte med allt; choklad, glass, saft... Ester själv kom på att skölja ned med vatten men på det sättet fick hon bara i sig ca 1 ml. Sedan följde KAMPEN. Kampen, då man först känner sig stark och bestämd men samtidigt lugn och saklig. Kampen, som efter ett tag då man kommit i en återvändsgränd gör så man säger saker man inte alls är stolt över. Som tex "då kommer du aldrig kunna leka med någon igen", "vi kommer inte att kunna åka till ishallen som vi sagt", "vi kan inte åka till Kalmar och Öland över jul för du smittar", "inget Luciatåg", och det hemskaste vill jag inte ens skriva. Döm mamman gärna, för det gör hon redan själv. Tillslut ville Ester att grannen Madde, the saint, skulle komma in och hjälpa till. De blandade med hallonsylt och då gick det! Mamman blev så glad och Ester blev så stolt. Mamman ville bara krama Ester, krama krama, krama bort det dåliga samvetet för allt det dumma hon sagt för att få Ester att ta medicinen. Hon har för övrigt bett om ursäkt nu och Ester är inte arg, bara mäkta stolt att hon klarade det.
För att lätta upp kvällen efter det gick Ester och Olle in till grannarna en stund och fick då vara med Sanna och spela guitarHero. Så roligt att se!
Present!!!
Idag när jag och barnen kom hem mötte vi Kenneth och Madde, våra grannar och extrafamilj. Olle och Ester blir ju alltid glada som spelemän när de ser dem och så även idag. Just när jag ska låsa upp dörren så "surprise!"- ett paket! Hade berättat för Madde om den fina, fina, perfekta adventsljusstaken från Granit som var alldeles för dyr (tyckte Ante..). DEN hade de köpt till mig för att lysa upp hos mig och sprida lite glädje och lugn i mitt liv. Då börjar man ju nästan gråta. Jag blev så glad! Kolla så mysigt det blev:
Bunkra upp med solljus
lördag 21 november 2009
Besök av mamma och pappa
fredag 20 november 2009
Sol!
Att få vakna till sol, det var längesedan. Eller vakna...vaknade ju tidigare av Olle och Ester, men sakta men säkert blev det ljusare och ljusare. Esters avdelning skulle ha Mörkerfest idag så hon klädde ut sig till häxa. Efter att barnen gått till dagis brukar jag lägga mig igen, känns som jag jag har ett omättat sömnbehov. Men idag blev det frukost framför Nyhetsmorgon och läste bok i soffan. Beslutade mig för att skjuta upp duschningen och istället bara gå UT, och nu är jag hemma igen efter en timmes promenad.
tisdag 17 november 2009
Vaccinerad!
Precis hemkommen från mass-vaccinering på Norra Fäladens vårdcentral. Jättemycket folk, fick vänta ute i en halvtimme, men det är ljust ute idag så det var bara skönt att få frisk luft. Kändes fint på något sätt, det där med att alla stod där tillsammans. Solidariskt. Alla mot influensan!
Mitt eget hälsotillstånd: Har varit inställd på två testveckor då kroppen ställer in sig på medicin. Det sägs att dessa två veckor kan bli mycket sämre än tidigare, för att senare bli bra. Hade en verklig dipp i lördags då det var tungt hela dagen och även kvällen. Det kändes inte bra eftersom kvällarna har varit min bästa tid på dygnet tidigare, skulle jag inte få ha NÅGOT ljus? Men söndagen kändes bättre och måndagen var den bästa dagen på länge. Har sovit ganska dåligt, vilket också tydligen är en biverkning, men det kan jag ta. Så lugn som jag kände mig igår, det var så längesedan. Jag är fortfarande beredd på downs men de är lättare att handskas med om man får känna sig bra emellanåt.
Idag kom våra julkort. Ante och jag har i år gjort dem tillsammans, jättekul. Inte ett traditionellt, men lite roligt. Ni får se tids nog. Nu ska jag hämta Ester och Olle. Kram!
Mitt eget hälsotillstånd: Har varit inställd på två testveckor då kroppen ställer in sig på medicin. Det sägs att dessa två veckor kan bli mycket sämre än tidigare, för att senare bli bra. Hade en verklig dipp i lördags då det var tungt hela dagen och även kvällen. Det kändes inte bra eftersom kvällarna har varit min bästa tid på dygnet tidigare, skulle jag inte få ha NÅGOT ljus? Men söndagen kändes bättre och måndagen var den bästa dagen på länge. Har sovit ganska dåligt, vilket också tydligen är en biverkning, men det kan jag ta. Så lugn som jag kände mig igår, det var så längesedan. Jag är fortfarande beredd på downs men de är lättare att handskas med om man får känna sig bra emellanåt.
Idag kom våra julkort. Ante och jag har i år gjort dem tillsammans, jättekul. Inte ett traditionellt, men lite roligt. Ni får se tids nog. Nu ska jag hämta Ester och Olle. Kram!
måndag 16 november 2009
ICA
Ni som handlar på ICA ibland och samtidigt drar ert ICA-kort; ni vet att de börjat med att ge en rabatt på en del varor som just DU (personligt) brukar köpa extra mycket av. Bra, har jag hela tiden tyckt. Vi har tidigare mest haft rabatt på tacogrejer... Men nu, vad händer? Jo, de vill ge mig 20% rabatt på PLOPP! Har förmodligen köpt 4 för 10 och då blandat kexchoklad, schweizernöt, dajm och just plopp. Så låt se; om en plopp kostar ca 5 kr i ord.pris och jag har 20%- då tjänar jag ju EN KRONE (läses med smålänningsdialekt). Ja, så får det bli!
Klockan
Blev upplyst om att klockan här på bloggen går fel, ja minsann- det är därför ni ibland trott att jag skriver mitt i nätterna. Men efter mycket letande måste jag nu fråga: är det någon som vet hur man ändrar?
söndag 15 november 2009
Discokalas
Nu har Antes föräldrar åkt hem till Öland igen efter att ha varit hos oss i drygt en vecka och hjälpt till med allt möjligt och omöjligt. Alldeles fantastiskt har det känts att de varit här.
Helgen har passerat ganska lugnt, och trött för min egen del, men Ester har hunnit med 2 kalas. Idag var det discokalas, så då fick vi ju hotta till henne lite med gammelmormors gamla paljettörhängen!
torsdag 12 november 2009
En u-turn...
..kanske det inte blir men förhoppningsvis kommer det sakta men säkert bli mycket bättre. Idag var jag på ett besök på Företagshälsovården. Var nervös inför detta, lite jobbigt att än en gång berätta hur man mår och känner. Träffade en mycket sympatisk och fin läkare. Hon luskade med min hjälp ut att det inte var mycket snack- Helena, du är deprimerad. För mig, som nu varit sjukskriven 4 veckor, kommer detta inte som ngn överraskning. Jag har nog klurat ut detta på egen hand och med hjälp av andra. Det sjukskrivningen bl a har gjort är att jag fått tid att förbereda mig lite mentalt, sålla i känslor och samtidigt fånga dem och känna på dem när de kommit upp till ytan. Så detta i kombination med utmattning är anledningen till att jag inte känt mig stark(ganska totalt orkeslös) eller glad på ett tag. Så på förmiddagarna har jag sovit, sovit. Däremot kvällstid har jag känt mig piggare och mer initiativrik. Såklart skönt att det inte är mörkt och uppförsbacke hela dagen, och detta är ju den tiden som jag har med barnen och då känns det ju bra att orka leka och vara en fin mamma. I morgon börjar jag äta antidepp-tabletter. För 4 veckor sedan var jag inte så positiv till detta, men nu har det mognat och jag är beredd att tillsätta den ceratonin som fattas mig just nu. Skriva detta på bloggen? Jag tror jag skriver detta för att bemästra mina skäms-tankar som finns där. En stor kram till er fina kompisar som kommer med så fina kloka ord och kramar! Nu ni!
tisdag 10 november 2009
Liten gåva
Det här med genus...
Ester.. varför går hon på den där bollskolan, som hon hatar, när hon egentligen bara älskar att dansa? Varenda gång det spelas musik så hoppar hon upp eller kommer springande och dansar. Och helst ska den fina kjolen på, den som svänger så fint. Idag en ny upplevelse; Olle blev supersur över att han inte hade ngn kjol att ta på sig. Så som den ansvarsfulla storasyster hon kan vara så gick Ester och plockade fram en hon tyckte kunde passa honom. Men visst! Klockrent. Som en liten kilt. Olle snurrade och snurrade och var tillslut nära att trilla in i bordet. Undrar om han vill ha den på sig till dagis imorgon?



Prenumerera på:
Inlägg (Atom)