onsdag 29 juli 2009

Duo-jogging


...måste röra på mig...inte sprungit på hela sommaren...Olle sover...Vi passar på!
En stor kväll i våra liv. Ester är så stor så hon kan följa med ut och cykla brevid när jag joggar. Hon tyckte det var supermysigt att få cykla så sent och att det var bara vi. Om inte själva springandet hade smärtat så så hade jag varit tvungen att nypa mig själv för att se om det var min stora tjej som cyklade där brevid mig. Stort!
"Mamma, är du säker på att du vet vägen hem?", sa hon oroligt en gång. OM. Jag hittar i den skogen som i min egen ficka.

Pippi-teater








Innan vi åkte på semester så kollade planerar-Helena på nätet vad det ordnades för olika aktiviteter i Kalmar/Öland-regionen. Gjorde "misstaget" att berätta för Ester och nu går det ju inte att backa. Så i eftermiddag lämnade vi Olle hos sin mormor och morfar och åkte in på teater i Bastionen. Hade läst en recenssion i lokala tidningen Barometern och den var väl inte övervällande positiv. Men vi var jättenöjda! Bra skådespelare, bra musik och kul handling. Ester bjöd på flera asgarv och om man tänker att varje stort skratt är värt 50 spänn, och det är det ju för inget går ju upp mot ett barnaskratt- särskilt när man betalat en massa pengar-, så gick det ju jämt upp och mer därtill. Att man sedan fick ta Prusiluskan i hand och krama Pippi...det var ju lite extra kul!

En typisk morgon

hos oss ser ut så här. Olle vaknar först. Hans första ord är "banana" och eftersom hans mamma i regel inte alls är pigg på att gå upp så blir det som Olle vill; Trazan&Banarne, gitarr och förhoppningsvis en banan till det.

lördag 25 juli 2009

Borgholms slottsruin






Ester tycker att ruinen verkar läskig.
Det finns hemska saker särinne säger hon.
Jag vet att hon har rätt.
Tomas Ledin.

Olle och Ante

En glass på en sten
Så mysigt
Så äkta glatt

Linbana





Vid Solliden finns det en rolig lekpark som man kan leka i med sin pappa medans mamman ligger på en filt och pratar om smink, världsfred och annat superviktigt med sin svägerska.

Olle och ukulelen


Olle går inte en meter utan ukulelen jag fick i julklapp av Inger. Han har helt klart utvecklat sin spelstil, gitarren på samma sida som Hendrix och så fot och ben i cool vinkel.