tisdag 27 oktober 2009

Att tveka

Att tveka är jobbigt. Ibland tvekar man även om man har människor man litar på runt omkring sig som vill en väl och att man bara ska må bra. Jag har varit sjukskriven drygt en vecka nu. Har inte skrivit om detta eftersom jag tycker det har räckt för mig att prata med de som jag velat. Stress, oro och ångest är anledningen. Tvekan.. Min läkare skrev ut tabletter till mig som kunde hjälpa mig när ångest kommer krypande. Det kändes som hon skrev ut dem lite väl enkelt och snabbt och jag har sedan dess tvekat och tvekat. Mest har jag tvekat eftersom jag är orolig för hur kroppen ska reagera och för vad som ska hända. Jag kanske inte mår alls bra av dem? Men så idag på morgonen bestämde jag mig för att testa. Efter en stund kände jag mig avslappnad- visst, absolut, men otroligt dåsig och som om kroppen vägde bly. En ganska behaglig känsla om man ska ligga i sängen hela dagen eller inte har något annat man måste göra. Så min mamma-dag med barnen började minsta sagt långsamt. Men de är ju barn som älskar att gå i nattlinne och pyjamas länge och leka och kolla på film, så det funkade. Blev mitt vanliga jag sen.
Min chef kom förbi senare på dagen. Tänk, jag har fattat att det inte är så på alla arbetsplatser, men tänk vad de bryr sig på mitt jobb. Min chef gör verkligen sitt yttersta för att hjälpa till med detta och för att få mig att känna mig fit for fight igen. Det värmer!

En mysbyxedag


Ännu en dag då dagis är stängt. Jag gjorde mitt bästa och spann på Ester och Olles nyfunna barbie-intresse med att sy kläder till dem. Sy.... inte mitt bästa. Jo, jag gillar att sy, gillar det mycket till och med. Men det blir alltid trassel och knössel och sömmen blir upp och ned och tråd går av och det viktigaste- bilden jag har i huvudet av hur det ska bli stämmer verkligen aldrig överens med resultatet. Så jag har nog blivit väldigt okräsen med det jag gjort. Jag hafsar och slafsar och är mest nöjd med att det faktiskt blev gjort. Som den här klänningen till Esters ena barbiedocka.
Annars har vi käkat plättar, Ester har klarat ett 50-bitarspussel med hjälp, de har klätt ut sig till robotar med hjälp av Willy's papperskassar med klippta hål i, och så varit ute en sväng.

måndag 26 oktober 2009

Tips till middagar!

http://veckomatsedel.blogspot.com/

Ensam ung (?) mamma i Kalmar

Jag tror inte att jag åkt ifrån barn och man själv någon gång. Men nu var det dags. Behövde lite egentid och den är inte lätt att få så länge man är i Lund. Så i fredags tog jag tåget till Kalmar för att bara koppla av och träffa familj. Som de tog hand om mig. Och vad man behöver det ibland. Mat, kill på ryggen, ansiktsmask, promenad, fika på stan, långa samtal, loppis och så fick jag krama min gudson Theo en massa utan att det är andra barn runt omkring- ovanligt.


Ensam mamma på kvällspromenad i regnet


Födelsedagsgrisen fick en ny väska, halsduk och stövlar.


Krisen har drabbat Möllevången

Den ekonomiska krisen i landet lämnar sina spår. En sliten overall "pimpas" upp till att förhoppningsvis duga som extraoverall i vinter. Stod och tittade på den fina overallen med små hål längs sömmen i grenen och hörde någonstans långt inne i huvudet "den kan man laga, ingen köpfest här inte". Och jag som gillar köpfester... Men efter ett besök i Lunds största sybehörsaffär ficka jag tipset att köpa självhäftande lappar. De SKA hålla vätan ute, vi får väl se. Men nu är det gjort och jag känner mig nöjd.
Vädret i Lund är supertrist. Grått och regningt. Dagis är stängt så Olle och Ester är med mig idag. Vi trotsade vädret och gick ut för att plantera en massa lökar. Då blev vi alla mycket piggare. Olle hade en mask som han lekte med och Ester gjorde tårta med en stor marsipandinosaurie i mitten. Fantasi- we love you.

fredag 23 oktober 2009

Lek-och bollskola

I början av terminen anmälde vi Ester tillsammans med hennes kompis på Lek- och bollskola på Victoriastadion. Å, vad kul det skulle bli. Å, vad entusiastiska de var. Tennis...DET skulle de minsann få testa på hade de hört. Efter att Ester nu varit där kanske 5 ggr av 10 får vi nog ge upp. De finns en kille "T" där. Han är lite äldre än Ester och framförallt med gå-på:ig. Ester och T krockade och han fräste åt henne så hon började gråta. De skulle ha någon "jaga-lek" då han väste till henne: "då ska jag ta DIG!". Så nu har det varit protester varje gång de ska dit.
I söndags, då visste ju inte Ester att hon skulle få feber på natten, så kom hon på att det skulle vara Lek- och boll på måndagen.
"-Mamma, jag önskar att jag var död."
"-Men Ester, vad säger du? Varför önskar du det? Då får ju inte vi träffas mer."
"-Men jag menar ju inte så, jag vill ju träffa er men jag önskar att jag var död. Eller att jag liksom inte var född".
"-Men varför, Ester?"
"-Då skulle jag ju inte behöva gå på den där himla Lek-och bollskolan".

Behöver jag säga att vi nu sagt att hon själv får välja och att vi inte ska tvinga henne? Hon har ändå gått hälften av gångerna.. Så nu står hon i kö på dans och gymnastik, så får vi se vad det blir. Kanske vattenlek?