Att tveka är jobbigt. Ibland tvekar man även om man har människor man litar på runt omkring sig som vill en väl och att man bara ska må bra. Jag har varit sjukskriven drygt en vecka nu. Har inte skrivit om detta eftersom jag tycker det har räckt för mig att prata med de som jag velat. Stress, oro och ångest är anledningen. Tvekan.. Min läkare skrev ut tabletter till mig som kunde hjälpa mig när ångest kommer krypande. Det kändes som hon skrev ut dem lite väl enkelt och snabbt och jag har sedan dess tvekat och tvekat. Mest har jag tvekat eftersom jag är orolig för hur kroppen ska reagera och för vad som ska hända. Jag kanske inte mår alls bra av dem? Men så idag på morgonen bestämde jag mig för att testa. Efter en stund kände jag mig avslappnad- visst, absolut, men otroligt dåsig och som om kroppen vägde bly. En ganska behaglig känsla om man ska ligga i sängen hela dagen eller inte har något annat man måste göra. Så min mamma-dag med barnen började minsta sagt långsamt. Men de är ju barn som älskar att gå i nattlinne och pyjamas länge och leka och kolla på film, så det funkade. Blev mitt vanliga jag sen.
Min chef kom förbi senare på dagen. Tänk, jag har fattat att det inte är så på alla arbetsplatser, men tänk vad de bryr sig på mitt jobb. Min chef gör verkligen sitt yttersta för att hjälpa till med detta och för att få mig att känna mig fit for fight igen. Det värmer!
Är det jobbet som gör att du mår dåligt? I så fall är det ju skönt att du har en chef som bryr sig. Känns inte roligt att läsa att du inte mår bra. Du ska ju vara goa glada Helena jämt. Kram
SvaraRaderaDu får nog ta bort eller lägga in besöksräknaren på nytt, för jag får upp ett störigt felmeddelande som knappt vill försvinna när jag går in på din blogg och när jag ska lämna kommentarer.
SvaraRaderaJag försökte ge mig på att fixa en besöksräknare..men det gick ju åt skogen. den är borttagen nu, tack för att du sa ngt!
SvaraRaderaOch idag har jag iaf varit ganska go och glad, känns bra. Kram
Hej!
SvaraRaderaVilken trevlig blogg du har och vilket vackert namn din dotter har!! ;-)
Har upptäckt att vår blogg har blivit googlebar eftersom det ligger en länk på din sida. Jag är mycket smickrad över det!!
Men, min man (läkare) är mycket mån om att hans patienter inte får hitta till min blogg, därför har jag stängt den från alla sökmotorer. Så tyvärr måste jag snällt be dig ta bort länken eftersom din sida går att söka på i google så ger det att vår sida nu går att söka på.
Men som sagt! Jag är mycket smickrad! Ta det inte illa alls!!!!!!!
jag kommer nu börja läsa din blogg, har saknat andra "normala" mammabloggar. Utan kändisar, med vanliga liv!
Hoppas att du kryar på dig snart. 3 av mina närmsta vänner har gått in i väggen rejält!
men det vänder och blir bra igen!
Om du vill hålla koll på besökare så använd google analytics (läste kommentarerna här ovan) Det är gratis och jättebra!!
Mvh
Rosel, Annas kompis (blogg.johard.se)
Hej Rosel! Skrev en liten kommentar på din sida, är ledsen om det blivit ngt problem för er. Jag har tagit bort länken nu, hade den mest som bokmärke för mig själv. Och visst det känns lite konstigt att få så mycket insyn i någon annans liv, någon som man inte alls känner. Men det har varit lite kul att ibland titta in och läsa om er vardag (och fest). Än en gång, hoppas det inte blivit problem för er. Mvh Helena
SvaraRaderaHuh ja.... Tabletter på gott o ont... Som du vet så knaprar jag några tabletter per dag mot min smärta... och de hjälper mot något och stjälper något annat... MEN ibland MÅSTE man bara ta dem för att kroppen (och själen) skall få koppla av ordentligt...
SvaraRaderaVI finns här alltid om du vill prata - dag som natt (vi har ju haft pyjamas-träffar tidigare)
Tankekramar från alla oss...
Hej Helena!!!
SvaraRaderaHoppas att du mår lite bättre. Det verkar som att du ha många nära och kära som bryr sig om dig- skönt!! Bloggen blir ju lite terapi och det kan ju vara skönt att få skriva av sig!!
Hoppas att er helg blir lång och skön!
kramar från Marika
Hej Helena, skickar en styrkekram, livet har sina motgångar, vi är ju som du vet också mitt uppe i en. Det känns lite märkligt när man är så van vid att vara frisk, att familjen mår bra, men så är det helt enkelt inte alltid. Ta hand om dig /Anna
SvaraRadera