I söndags döptes Idde, som i somras låg i mamma Annas mage och väntade på den perfekta dagen att komma ut. Dopet var i Allhelgonakyrkan, som var fantastiskt vacker och fin. Olle hade lite feber och snoret rann, så han fick tyvärr vara hemma. Men det som var positivt med att bara gå med Ester var att man verkligen fick möjlighet att vara helt närvarande och att faktiskt lyssna och reflektera över det prästen sa. Och det Ester sa. Ester hade många funderingar i kyrkan. Hon hade med sig ett block och penna om det skulle bli långtråkigt, och det var ju tur, för nu har hon skrivit en psalm. Prästen var en änglalik kvinna som förtrollade oss med sin varma mjuka röst, och hennes visa ord. Sedan om man inte alltid tycker samma... så kan det ju vara, men det var iallafall mycket fint! Smörgåstårta och fika hos Anna och Jimmie blev det sedan, och jag och Ester stannade länge, bara för att det var så härligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar