söndag 4 april 2010

Lycka!

Ester har pratat läänge om att någon gång få gå upp på en vind. Det kan ju låta banalt, men om man inte har en egen vind så är det nog jättespännande med vindar. Mystiskt och mörkt. Så när morbror Micke skulle upp på vinden och alla barnen fick följa med log Ester mot mig med hela ansiktet, sådär förväntansfull och pirrig som bara ett barn kan bli.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar