



I lördags var det dags för den årliga utflykten med förskolan. Dalby Söderskog ligger inte långt från Lund och den är dessutom vagnanpassad. Eftersom barnvagnsbarnet, Olle, denna dag vägrade att åka vagn så kunde vagnen med fördel användas till att frakta all den fantastiska matsäck som jag packat ihop. Man måste nog börja fundera på det här med matsäck. Det är ju faktiskt inte VM i pastasallad eller fina utflyksservetter. JAG måste börja fundera på det. Kvällen innan tänkte jag inte alls på det kan jag lova. Stod där, glad i hågen höll jag på att säga, men det var nog mest suck och stånk denna fredagkväll, och meckade ihop diverse pastasallader i olika bunkar som skulle passa 4 olika personer, rensade jordgubbar, stoppade ner en underbar baguette, kanelbullar (Pågens i påse) och så de där söta servetterna med bakelser på. Vem uppskattade detta när man hade rullat ut sitt liggunderlag på ängen? Inte jag iallafall. Olle spenderade nästan all tid med att hitta eventuella flyktvägar. Att vara social med andra barn verkar inte ligga för honom. Ester ville mest bara vara där en viss eftertraktad 5-årig kille var, och då hann man ju inte med att äta. Jo, man kunde förresten äta av de andras matsäck, för den var ju mycket godare. Kom hem några timmar senare, hungrig, trött och fylld med frisk luft. Fy!
Utflyktsmat som barn inte kan motstå är "mat-på-pinne". Man kan servera i princip vad som helst... bara det är på pinne... korv, köttbullar,kött, paprika, gurka, tomat, pasta... Barnen älskar det. Nackdelen är att man måste sitta stilla när man äter för olycksrisken är rätt hög vid rörelse... Annars har ju Babis (vår lokale handlare) färdiga baguetter som en annan har nyttjat flitigt...
SvaraRaderaVilken OTROLIGT FIN bild på E o O bakifrån!! Det är äkta syskonkärlek...
HAHAHAHA! Tack för skrattet!
SvaraRaderaPuss!