tisdag 11 augusti 2009

Grattis Vänner!


Välkommen till världen, du lilla efterlängtade prins. Vi skickar en massa grattispussar och kramar till Jennie och Henrik som kämpat hårt och äntligen får pusta ut med lilla "Obama" i famnen. Familjen Ehn skickar en discokula.

Män och deras farkoster

Jag vet inte riktigt hur det är i andra delar av landet och världen, kanske är Lund unikt? Unikt på flera sätt kanske,men det jag tänker på är så många gånger man möter män på olika "farkoster". För man kan ju inte bara cykla på en vanlig cykel. Nej, man måste ju sticka ut lite. Det ska ju synas att man har gått på LTH och kanske t o m stannat kvar där. Man ska ligga och cykla, man kan ha byggt en lådbil men som är lite mer high tech, och härom dagen mötte jag en man på stan med en modell sparkcykel men förhöjd flera meter och denna skulle man köra framåt genom att svänga stora slalomsvängar. Nämen så praktiskt att ta den in till stan. Var det för att den gick snabbast och "jag måste hinna till banken innan den stänger"? Nä, såklart ville man synas och än en gång stoltsera med sitt forna universitetsval.
Jag har en kontakt på LTH. Vill bara säga att jag absolut inte har fått någon information från honom. Han tiger som muren och cyklar på sin damcykel med barnsadel.

Bakluckeloppis


Bakluckeloppis på Södra Lekplatsen. Kul för alla i hela familjen. Bilar och overall till Olle, kassaapparat och fina skor till Ester, kjol och kokbok till mig och så en kopparpanna till Ante. Men lyckligast var nog Olle efter att Ester köpt en hatt till honom för egna pengar. En ganska varm damhatt men enligt både Ester och Olle- helt klart en tyrolerhatt. Olle bar denna under hela loppisturen i gassande sol.

Mexi-kväll


I lördags var vi hembjudna till Olle och Paula. Det skulle bjudas på mexikansk mat. Paula, som är från Mexiko, och Olle hade gjort supergod mat med egenbakade tortillas, kalkon/kycklingkött och olika röror till det. Risvatten, det låter ju kanske inte så gott, men det var det! Koka ris och låt det stå i vatten i 24h, väldigt svalkande och gott. Lägenheten låg på 6:e våningen och det var en varm kväll så fönstren var öppna... till vi kom. Olle såg ju direkt flyktvägar så det var bara till att stänga. Genomtänkta snygga kvalitetsmöbler, något barnen inte hade vett att uppskatta, Ante och jag drog efter andan många gånger. Tillslut kom vi till återvändsgränden då inget annat funkade än att sätta på en film. Film på väggen, superkul! Men det roligaste var nästan att göra skuggor.

onsdag 5 augusti 2009

En dag som bara blev bättre...


Den här dagen vaknade jag av klockalarm, det var länge sedan. Jag skulle till sjukhusets punktionsmottagning för att kolla en knäl som upptäcktes i början av sommaren. Oron över denna lilla jävel har legat som en skugga över varje dag och jag har inte riktigt känt mig så glad som jag brukat. Provet togs, gjorde attans ont, och läkaren var nästan säker på att det är en inflammerad körtel. Underbart att höra. Så jag hoppas bara att svaret inom några dagar är 100%-igt, då ska jag slappna av.
Efter undersökningen kändes det som luften gick ur mig och jag var trött och lättad på samma gång. Solen sken och det var en fantastisk dag och på väg hem så kändes det att dagen sakta men säkert bara blev bättre och bättre och under cykelturen kände jag mig starkare och starkare. Frisk!
Blåste upp poolen till barnen och de badade och var glada i nära 2 h!! Jag satt brevid och läste, fixade fika, hade det fint.
Dagen avslutades med att Jennie och Henrik var här och vi tände äntligen vår utelykta och hade en mysig kväll med öl och godis. Olle hade girattshow för dem och sjöng "Dom har inga bananer" så gott han kunde. Vi hörde absolut att det var den, det går framåt!

Skickar en krya på dig-hälsning till lilla Kalle som har benet i paket, Olle sa "ajajajajaj" när jag berättade för Ante och Ester. Kram!

Åhus


Efter en halvt borttagen fästing från Olles rumpa och ett nerkissat toalettgolv lämnade jag Möllevångsvägen för att bege mig till Åhus och träffa Anna, Hugo, Albin och guddotter Thea. Vägen dit livades upp av både poliskontroll, vägarbetesbilkö, rådjur och stenskott. Stenskottet har resulterat i att det i nuläget är en spricka på nästan 20 cm i bilrutan.
Detta byttes sedan mot en så mysig kväll. God mat, en massa prat, gosande och inte att förglömma bakningen. Thea går på ridläger och där är tydligen regel att om man blir avkastad så bjussar man på fika. Två fantastiska blåa ögon tittar bedjande på mig och frågan ställs..."snääälla, kan inte vi baka tillsammans, du och jag, så kul det vore, du kan väl hjälpa mig"... Såklart. Klockan 22.30 bakades det kladdkakemuffins i sommarstugan. Anna och jag låg sedan och pratade till vi absolut inte orkade mer, sent....

På morgonen följde jag med Thea på ridläger och tittade när det borstades, sadlades och reds runt i paddocken. Såg på en av deltagarna de där smått stressade ögonen som man kan ha då man är lite rädd men man ändå vill så gärna. Kände igen mig från då jag själv red. Jag var en hästtjej från 2:an till 6:an kanske. Tog lektioner en gång i veckan, var skötare på en häst, hängde i stallet och gjorde en massa ideellt arbete, och jag var konstant rädd i 4 år. Innan vi åkte på lektion så hade jag alltid ont i magen, men jag ville ju så gärna vara en hästtjej.
Anna och jag satt där brevid gödselstacken och tittade på stolta stolta Thea som klarade att både trava och galoppera galant!

Hemma i Lund igen fick vi ett kul besök som inte inträffar så ofta. Pappa kom förbi på lunch. Olle och Ester var så glada över att träffa morfar sådär spontant, och när det var dags för honom att åka vidare mot Kalmar ropade Ester efter honom: "JAG GILLAR DIG!!!"

söndag 2 augusti 2009

Vid en liten brygga i Bjärred


Efter en sen frukost idag åkte jag, Ester och Olle till Bjärred. Dock inte direkt. Först till Lomma, ingen parkering, sedan Långa Bryggan, ingen parkering, och så slutligen till Östra Kennelgatans vändzon och inte en meter längre svettiga och badsugna. Nere vid vattnet fanns en liten smal brygga lagom för Ester att balansera på. Först lite saft och helfabrikatskanelbullar och sedan, tro det eller ej, somnade Olle, och jag kunde då ta upp boken och läsa lite samtidigt som jag kastade lite freesbee med Ester.
Efter en stund packade vi ihop och gick hem till favorit-Jennie och Henrik. De bjöd på fika och till Olles och Esters förtjusning så kom det en grannes kattunge på besök. Bära, bära, gulla, gulla. Olle var tokig och Ester var salig. Sedan drog vi några hejaramsor så att deras bebis ska vilja komma ut i natt och så packade vi in oss i bilen igen. Ester supersur för att hon inte fick ta med sig katten hem. "Men Ester, man kan ju inte ta andras katter och ta med sig hem"
"Det struntar jag i! Jag HOPPAS jag ser en på vägen hem, då ska jag ta den!!!!"